Saknad


Helt sjukt vad minnen kan få en att känna så mycket, hittade en bild igår på facebook:
Det var i ett av Annas album, så har vi kommenterat det, och så skrev Anna: Jag har aldrig sett Anna skratta så mycket! och det är ett så roligt citat från gymnasiet, det går inte att förklara riktigt, men ni som vet vad jag menar vet hur kul det där var! Jag kan liksom höra Anna säga det. Jag är så glad och tacksam över den tiden vi fick tillsammans, så mycket minnen man kan le i all evighet över.
Men sen kommer den där känslan, det är som ett hugg i bröstet, man kan inte riktigt andas ordentligt och tårarna kommer.. Jag kände av det igår, kollade på x-factor och det var en tjej som började sjunga på Utan dina andetag och sa att den var för sin pappa, hon hade sjungit den på hans begravning. Det gick liksom inte att hålla tillbaka tårarna, jag fick en sån stark och jobbig känsla. Man kommer nog aldrig riktigt förstå att vi inte kommer få uppleva något tillsammans igen...
 
Jag älskar dig nu och föralltid Anna <3

Kommentarer
Postat av: Helena

Hon finns alltid inom dig Anna. Minns henne med glädje och försök att inte tänka på vad ni inte upplevt tillsammans. Hon ler om du ler :)

2012-09-11 @ 17:02:25
Postat av: Lindiik

Fint skrivet Anna! Känner som dig...Är så oerhört tacksam och glad för alla år vi fick ihop<3

2012-09-20 @ 23:49:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0